Sep 12
bittersweet, may contain spoilers.
jag har glömt hur det kommer sig att jag laddade hem den, men helt plötsligt hittade jag “american teen” på min hårddisk. jag trodde jag hade tagit hem porr. och blev nästan lite panikslagen ett tag. när gjorde jag det? varför? var jag full? och varför laddade jag isf inte hem något jag faktiskt vill se? nåja, det visade sig att det inte var porr utan en dokumentär. jag är en total sucker för dokumentärer. och den här var fantastisk. FANTASTISK.
det negativa man kan säga är väl att den till viss del nästan känns skriven och agerad. det är nästan lite för bra liksom. och man får ju en väldigt snäv bild av vissa av de medverkande. tex så måste “prinsessan” megan vara en fantastiskt duktig student och förmodligen lägga ned ganska mycket tid på läxor etc. men detta får inget utrymme alls i dokumentären. trots det så är hon helt plötsligt valedictorian. och hannah som höll på att “flunk out” pga närvaroproblem är helt plötsligt honor student vilket också bör ha tagit en hel del arbete från hennes sida som vi inte får någon inblick i. ja och så vidare. mitch hade gärna fått uttala sig om hans dumpning via sms också. mitch fick öht lite för lite screentime. inte för att han var vansinnigt speciell men det hade varit trevligt med lite mer kött på benen gällande honom förutom att han gillade hannah men föll för grupptrycket och gjorde slut som en riktig fegis.
men ändå så visade filmen hur underbart bitterljuvt det sista året i gymnasiet är. man har hormoner som sprutar ur öronen. man har ångest över framtiden. man har stora drömmar och vidlyftiga mål. man tror att man ska kunna erövra världen. man är olyckligt kär. man är ensam. man är vansinnigt omogen samtidigt som man är övertygad om att man är en vuxen människa stor nog att ta egna beslut.
jag vet inte hur det är med er men jag känner att jag aldrig tog tillvara på mina år i sena tonåren. jag tror kanske att man aldrig kan göra det, för man är så inne i allting annat som händer, man kan omöjligt förstå att man ska njuta av den sista tiden i livet där man kan vara helt oansvarig och ändå hamna på fötter. man har liksom fullt upp med att vara just oansvarig för att kunna ta ett litet steg tillbaka och gotta sig.
jag har just haft en 16h arbetsdag och skulle ha lagt mig för två timmar sedan. orkar inte tänka. och imorgon när jag läser igenom det här kommer jag inte gilla vad jag skrev för jag kan inte uttrycka mig och hitta riktigt rätt ord känner jag.
men summan är i alla fall att filmen är sjukt bra och att alla borde se den!! jag har inte kunnat sluta tänka på den på hela dagen.

September 12th, 2009 at 9:41
Jag har inte sett filmen men jag håller med dig i resonemanget. Jag känner att jag inte heller tog tillvara på mina sena tonår. Satt i ett förhållande som inte ledde eller skulle leda någonstans fram tills jag var 22. Ungdomskärleken som fanns dog väl efter typ ett år?! Ah well. Jag lärde väl mig något på det med. Frågan är vad jag skulle gjort annorlunda? Om de bara visste hur bra de hade det tonåringarna!